Det är rätt så kul att hjälpa barnen att göra läxor ibland, tycker jag. Sonen, till exempel, läser franska och jag, som absolut inte kan det vackra språket, har faktiskt lärt mig ett och annat ord. Nu för tiden får barnen med en CD-skiva tydligen, så att de ska gå hem och lyssna och lära sig uttal. Smart! Det, kan jag lova, fanns inte på "min tid" när jag läste tyska. Å andra sidan är tyska ett spåk med ganska lätt uttal i jämförelse med franskan.
Själv fortsätter jag med mina grekiskakurser. Tycker jag blir bättre och bättre. Kan ju läsa allt. Förstår väldigt mycket. Men att prata? Visst klarar jag enkel konversation; att beställa på krogen, handla osv. Men grammatiken är jättejobbig. Och stavningen. Herregud, det går ju inte att lära sig stava orden! Låt mig förklara för er som inte vet detta om grekiskan: Att lära sig stava grekiska ord är svårt. Till och med många greker har problem med stavningen. Det beror på olika saker, bland annat antalet i:n. Ja, du läste rätt. Ljudet "i" kan skrivas på fyra (fick jag med alla nu?) sätt. Och man kan inte höra skillnaden, det gäller att lära sig vilka ord som stavas med vilken sorts "i" helt enkelt(?!). Inte lätt alla gånger. Men det är roligt också. Jag tänker ofta på scenen i "Mitt stora feta grekiska bröllop" när tjejens pappa förklarar hur ordet Kimono kommer från grekiskan (och förresten att alla ord härstammar från grekiskan).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar